Dagen startade tidigt, eller nu har det blivit den nya normalen att man står upp runt kl. 8. Innan vi la oss igår hade vi sett ut en plan på hur vi skulle komma ut ur campingen, och för en gångs skull gick det faktiskt förvånansvärt bra. Efter att ha fyllt upp vattentanken och snirklat oss ut från campingen satte vi kurs rättning Pula.

Efter att ha gjort mitt bästa för att undvika bomstationer efter gårdagens mardröm med dessa trånga stationer, så lyckades vi faktiskt ta oss till Slovenien utan att behöva snigla oss igenom en trång station.

Slovenien tänkte vi skulle vara intressant att se, och helt plötsligt var vi i Kroatien, så det räckte vi inte med. Kroatien bjöd på bättre vägar än både Slovenien och Italien, och några timmar senare, kanske två, så anlände vi till Arena Stupice Campsite.

Och detta är utan tvivel den största campingen vi varit på hittills, med egen matbutik, två restauranger, “biltvätt”, båtuthyrning, ATV-uthyrning osv. För att vara ärlig finns det faktiskt ingen anledning att lämna campingplatsen.

Vi valde att stå helt vid havet och har nu kanske 50 meter dit. Dock ingen sandstrand utan stenar, men för vår del gör det ingenting då vattnet inte hade helt badtemperatur just nu. Jag skulle gissa runt 17 grader, kanske 15.

Halvøyen hvor vi står helt ytterst
Halvöya vi står på

Det receptionen glömde nämna är att vi nu delar vår plats med en annan figur. Han önskar vara anonym så vi kallar honom Ole, men vi kan komma tillbaka till honom lite senare.

Vi bestämde oss för att testa ena restaurangen på campingplatsen. Liksom, hur bra kan det vara när den ligger mitt i en stor camping? Men jag vill påstå att maten vi blev serverade där slog maten från den italienska restaurangen igår med hästlängder. (Laila tyckte det var att överdriva och sa att det var närmare marsvinslängder.) Men bättre var den i alla fall.

Vi hade egentligen tänkt ta ett bilde på det vi blev serverade, men de kom ut med några brödskivor och något som utseendemässigt kunde påminna om bostongurka och leverpastej, och den var helt gudomlig, så där glömde vi helt bort att ta några bilder. Men det var mixed plate med kött och pommes, och några gröna stänger som Laila och hennes marsvinslängder knaprade i sig.

Tillbaka till “Ole”. Vi kom fram till att nu när vi väl måste dela campingplats med honom, och han på död och liv skulle vara så anonym, så tänkte vi att vi får ge honom lite mat i alla fall så stackaren inte svälter ihjäl. Vi har nu lämnat lite kyckling utanför hemmet hans och hoppas han är mer social i morgon.

Ole =)

Så får vi ta det där med vädret. Strålande solsken hela dagen, och vi var uppe mot 22 grader. Betydligt kyligare nu när jag sitter och skriver detta, men inte värre än att jag kan sitta med shorts och t-shirt.

Medan jag sitter och skriver sneglar jag ut och ser att torktumlaren visst nog inte var den bästa, för nu har Laila dragit tvättlina kryss och tvärs och förvandlat mitt och Oles perfekta feriested till tvättstuga.

Gott att solen snart går ner....

Dette er översiktsbilde av campingen og vi er då på den lilla halvöya, som då är en egen halvöy på halvöyn Istria